Liten Tilds framför älskade webbcam
Idag när jag skulle använda ett gammalt usb-minne upptäckte jag en mapp med bilder på mig. Bilder som jag inte visste fanns? Trodde dom försvann när min gamla dator gick sönder. Men nej nej. Hundratals bilder på mig finns kvar. Bara posarbilder framför min gamla webbcam haha. Mm jag fick mig ett gott skratt. Och jag blev förvånad över vilken fet snebena jag hade på vissa kort? Hur lyckades jag med det? Mitt hår trivs ju bäst i mittbena? hmm...
Jag måste också säga att jag blev lite sugen på mörkt hår. Min riktiga färg. Men jag vet inte. Gillar ändå det guldiga :) och jag vill inte experimentera så mycket färger som jag gjorde förut. Mitt hår gick ju under. Nu börjar det äntligen bli bra, så nej!
Jag måste också säga att jag blev lite sugen på mörkt hår. Min riktiga färg. Men jag vet inte. Gillar ändå det guldiga :) och jag vill inte experimentera så mycket färger som jag gjorde förut. Mitt hår gick ju under. Nu börjar det äntligen bli bra, så nej!
Mitt nya liv...
HOCKEY? Oskars serie har börjat. Han är faktiskt i Gimo och spelar match just nu. Borde jag vara där och kolla? hmm nej jag börjar mitt hockeyliv nästa vecka då han har hemmamatch i varma hallen. Jag ska lära mig att tycka om hockey. Jag ska intala mig själv att det är kul. Jag vill tycka det är kul! För tänk så mycket roligare jag kommer ha när jag sitter och kollar nhl med Oskar och Bergström. Jag slipper vara ett frågetecken. Jag slipper undra vad boxplay, powerplay mm. betyder. För om man är insatt i något så lär det ju bli kul?Sen har vi ju det där med kläder. Hur ska man klä sig i en ishall?Jag var faktsiskt och kollade på en hockeymatch någon gång i våras. Det var i början när jag och Oskar träffades. Dagen innan matchen frågade jag om det var okej med klackskor i ishallen. Oskar skrattade bara. Men tänk om jag skulle ha det och alla skulle tänka "Klackar på en hockeymatch?". För jag kommer ihåg för några år sen. Jag var på en fotbollsmatch i diöshallen och hade rosa läppglans och glittriga hårspännen i håret..så där allmänt piffig som jag brukar vara. Men då kändes det som att alla i publiken kollade på mig undrade om jag skulle på fest. Jobbigt läge. Så därför frågade jag Oskar om klackskorna. Jag kommer ihåg att han sa att jag fick ta vad jag ville..så jag tog skor med klackar och en kappa. Det var himla kallt. Men jag tycker inte om att klä mig sådär tråkigt med låga varma skor och en vanlig jacka. Men jag måste kanske finna mig i det om jag inte ska frysa ihjäl i ishallen?
Men vet ni vad som faktsiskt är kul i en hockeymatch? De där små pauserna då musik spelas, love it! Det är typ uppryckningen så man inte somnar. Eller att ha Maya brevid sig. Då kan man prata emellanåt haha. Jag nämner Maya eftersom vi var på en hockeymatch för två år sen..och det enda hon minns är att jag pratade non-stop under hela matchen. Hon tyckte det var pinsamt eftersom alla runt om kastade sura blickar. Men nu i efterhand måste du erkänna att det var ganska kul? ;)
Tänk vilken bra flickvän jag skulle vara om jag uppnår detta mål. Alltså att börja gilla hockey. Man ska ju ge och ta i ett förhållande! Och det innebär att jag skulle kunna få med mig Oskar på en massa roliga saker jag gillar. Vi kan se musikaler, kolla balett på operan, gå på bio(då menar jag filmer som Coco Chanel och Fame) mm. Jag kanske till och med lyckas övetala honom att börja gå salsakurs! (..det sista var ett önsketänkande jag vet)
Strawberry blonde?
Idag bokade jag och Louisen färgtid. Louise ska bara färga utväxten, men jag vill prova något nytt. Jag försökte förklara hur jag ville ha det...
-Jag skulle vilja färga håret i typ guld. Och några ljusa slingor på det.
- Okej, lite jorgubbsblond alltså.
-Jordgubbsblond?ja kanske det.
Sen frågade Louise mig...
-Vad är jordgubbsblont?Är inte det typ rött?Låter ju som rött.
-Hmm jag vet faktiskt inte, men rött kan det väl inte vara?eller det hoppas jag!
-Jag skulle vilja färga håret i typ guld. Och några ljusa slingor på det.
- Okej, lite jorgubbsblond alltså.
-Jordgubbsblond?ja kanske det.
Sen frågade Louise mig...
-Vad är jordgubbsblont?Är inte det typ rött?Låter ju som rött.
-Hmm jag vet faktiskt inte, men rött kan det väl inte vara?eller det hoppas jag!
Nu har jag googlat "Strawberry blonde" och så här vill jag ha det, det skulle jag gilla!
Men inte så här...
Jag hoppas att hårfrisören tänker mer blont än rött, annars kommer jag verkligen se ut som en jordgubbe. Jag tycker iofs rött hår är fint..men passar inte på mig.
Men inte så här...
Jag hoppas att hårfrisören tänker mer blont än rött, annars kommer jag verkligen se ut som en jordgubbe. Jag tycker iofs rött hår är fint..men passar inte på mig.
Födelsedag
Glädje
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN!!!!!!!!
Bilder kommer!
Lite tuffare kanske?
Jag tänkte att det här var min blogg? och att jag får skriva vad jag vill. Få ut mina tankar(precis som alla andra). det är väl det bloggar är till för? Det är som en dagbok. Jag skriver om min vardag, inte allt iofs men det jag känner för. och jag brukar ta det mesta med en nypa salt. och jag vet att jag är konflikträdd(ibland önskar jag att jag vore lite tuffare), istället böjer jag mig...och jag brukar ofta tänka "skärp dig matilda, det är inte hela världen"för att inte göra så stor grej av saker. När jag väl blir sur(händer inte ofta), då blir jag riktigt sur. Jag blir nästan rädd för mig själv..för då är det ett tecken på att det är något stort. och jag blev riktigt sur igår! både jag och Sanna grät. Sanna för att dom betedde sig dumt mot henne. Jag grät av flera olika anledningar. Jag blir rädd för människor som beter sig egoistiskt och inte tänker på andra. För hur skulle världen se ut om alla bara tänkte på sig själva? Så om jag ska säga något positivt om hemresan så måste jag lyfta fram den snälla tjejen som jobbade på tåget. Hon hjälpte oss i över en halvtimme, hon gjorde mer än vad hon hade behövt, sånt gillas och är beundransvärt! eller tanten på tåget som la sig i våra problem för att hjälpa och försöka guida oss i Norrköping. Sen har vi ju också Hamid, vilken underbar busschaufför. Han räddade mig och Sanna, utan honom hade vi inte kommit till Stockholm. Det är personer som dom som gör mig glad. Att det finns människor som bryr sig och hjälper till. Heja ödmjuka och omtänksamma människor!
Vi var i Nyköping, skulle till Uppsala..men hamnade i Norrköping? Och! Jag är så trött på själviska människor...
Jag tänkte att hemfärden får hamna i ett eget inlägg, för det var verkligen bland det värsta jag varit med om...
Efter Internationella tävlingen sprang jag, Sanna, Sofia, Emelie, Picco och Mickan till bussen. med väskorna och allt, jobbigt! Sen fick vi kriga om att komma in eftersom alla skulle med bussen. och det gjorde att det blev förseningar...så vi missade bussen vi skulle byta till. Istället fick vi gå till tågstationen, fyy va jobbigt det var. När vi kom fram insåg vi att vi missat tåget, panik! what to do?? Jo man ringer mamma och pappa! De kollade upp om det fanns något annat tåg hem..men icke. Det enda vi kunde göra var att ta tåget till Norrköping och byta till Stockholm. men kruxet var ju att vi inet hade någar biljetter till Norrköping. Men vi hade tur som träffade en snäll tjej som jobbade på tåget, hon var jätte hjälpsam och rinde runt för att hitta tåg till oss. Det enda som fanns var ett till Stockholm..men dte var fullt, dumma.
När vi kom fram till Norrköping gick vi in på statoil och frågade om man kunde hyra en bil och lämna den i Uppsala, vi tänkte roadtrip, men det gick inte. Allt var omöjligt!!! Jag ville börja gråta, fast i Norrköping utan pengar liksom...
Men! Vi hittade en buss till Stockholm. Jag blev överlycklig. men lyckan varade inet länge. Det var bara Sofia, Emelie, Picco och Mickan som fick tag på biljetter, bussen var full. Jag ville bara börja gråta igen...skulle jag och Sanna bli kvar i Norrköping, hur skulle vi klara det?inga pengar och döda mobiler, kört.
Jag vet inte hur, men vi kom i alla fall med bussen. Vi får tacka Hamid, busschauffören, som kämpade för oss.
När vi började närma oss Stockholm blev det kaos. Hur skulle vi ta oss därifrån till Uppsala? mm kaos som sagt.
Jag hade en tågbiljett som m&p hade bokat långt innan och Mickan hade skjuts hem. Det innebar att Sanna, Sofia, Emelie och Picco fick kriga om dom tre platserna i Mickans bil, någon skulle bli tvungen att åka tåg.
När vi klev ut ur bussen började Mickan, Picco och Emelie gå till Mickans bil. Jag förstod ingenting...Sanna var en av dom första att fråga Mickan om hon fick åka med..så jag trodde det var självklart att Sanna skulle åka med?Jag hade ju till och med hört när Sanna frågade Mickan, men vad hände? Sanna fattade inte heller. Jag kan förstå att Picco skulle åka med Mickan..eftersom dom är så bra kompisar "bästisar". men vart kom Emelie ifrån? Utan att säga ett ord smög hon till bilen, vilken myglare tänkte jag. HADE PICCO OCH EMELIE BARA TÄNKT HOPPA IN I BILEN UTAN ATT SÄGA ETT ORD TILL OSS ANDRA? och jag måste påminna igen...jag hade min tågbiljett, jag skulle åka tåg...varför skulle jag bry mig?Jo, det enda jag ville var att alla skulle få komma hem!
Någon var tvungen att betala tåg och åka med mig. Men ingen kunde göra det. Sanna kunde ju definitivt inte eftersom hon inte hade pengar(det var just därför hon hade frågat Mickan och försäkrat sig om en plats i bilen). Så hur skulle vi lösa det? det var det enda jag ville komma fram till. Men Picco, Emelie och Mickan var ju helt omöjliga att konversera med. Humörsvängnigar eller vad??Visst, jag förstår att dom var trötta, det var vi alla. Men det är i såna här situationer ens riktiga sidor kommer fram. Det är då man märker vilka som är riktiga vänner. Picco sa gång på gång att hon tyckte Sanna skulle åka tåg pga motiveringen "men ni är ju bästa vänner" MEN, hon fattade aldrig att det inte var dte som var problemet. Problemet var att Sanna inte hade pengar. Både jag och Sanna försökte förklara det"OM NI ÅKER BIL, HUR SKA DÅ SANNA KOMMA HEM?" men varken Picco eller dom andra lyssnade. Mickan blev otålig och ville åka, det förstår jag eftersom det var hennes skjuts..så hon började gå mot bilen, med Picco efter. Då säger Emelie "Kom nu Sofia så åker vi" ....JAG BARA VAAAAAAAAAAA?? vad höll dom på med? Jag hade ju precis sagt att Sanna inte hade pengar?Skulle Sanna bar bli lämnad? och varför hade Picco, Emelie och Sofia mer rätt än Sanna att åka i bilen? Sanna föreslog till och med att dom kunde lotta om platserna, men det gick inte heller. Picco och Emelie var bara egoistiska, och det sa jag till dom! men Picco vände ryggen till och sa "Jag bryr mig inte"
Nehe okej. Då föreslog jag att vi åtminstone kunde skramla ihop pengar till Sanna, så hon kunde köpa en tågbiljett. Men då sa tjejerna att dom inte hade...men jag visste ju att Mickan hade(jag hade ju gett henne pengar), myglare nummer 2? då säger hon "nej men jag kommer aldrig få tillbaka pengarna" ..Jag började koka!!! Mickan är den sista personen i världen som har rätt till att säga något sånt. Jag har förlorat 2000kr pga henne!(det är en annan historia, ni som följer mitt bloggande vet säkert).
Jag fick tokryck, vilka människor beter sig sådär? "Vi är ju ett lag" som Sanna sa. och då gäller "Mindre jaget, mera laget", det tycker i alla fall jag.
Det slutade i alla fall med att jag och Sofia Norelius åkte tåg. och jämförelse med andra är hon allt annat än självisk. Hon är great!
När jag kom hem, klockan ett, fick jag ett paniksamtal av Sanna. Hon berättade om bilfärden hem och nästan grät. Jag tänker inte ens skriva om det Sanna berättade, för det var för taskigt.
Det blev väldigt detaljerat det här känner jag. brukar annars aldrig ta upp såna här saker i bloggen, men nu var jag tvungen att hugga till. Jag blir ledsen när jag inser hur taskiga människor kan vara, och speciellt när det gäller personer man bryr sig om. och det här kanske inte är en så stor grej för vissa, men jag tycker det! Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, visst?!
Imorse hade jag träning med tjejerna från skolan och då fick jag avreagera mig. Anna, Maya, Jenny, Ida, Madde och Bella, ni är som ni är, bäst!!
Efter Internationella tävlingen sprang jag, Sanna, Sofia, Emelie, Picco och Mickan till bussen. med väskorna och allt, jobbigt! Sen fick vi kriga om att komma in eftersom alla skulle med bussen. och det gjorde att det blev förseningar...så vi missade bussen vi skulle byta till. Istället fick vi gå till tågstationen, fyy va jobbigt det var. När vi kom fram insåg vi att vi missat tåget, panik! what to do?? Jo man ringer mamma och pappa! De kollade upp om det fanns något annat tåg hem..men icke. Det enda vi kunde göra var att ta tåget till Norrköping och byta till Stockholm. men kruxet var ju att vi inet hade någar biljetter till Norrköping. Men vi hade tur som träffade en snäll tjej som jobbade på tåget, hon var jätte hjälpsam och rinde runt för att hitta tåg till oss. Det enda som fanns var ett till Stockholm..men dte var fullt, dumma.
När vi kom fram till Norrköping gick vi in på statoil och frågade om man kunde hyra en bil och lämna den i Uppsala, vi tänkte roadtrip, men det gick inte. Allt var omöjligt!!! Jag ville börja gråta, fast i Norrköping utan pengar liksom...
Men! Vi hittade en buss till Stockholm. Jag blev överlycklig. men lyckan varade inet länge. Det var bara Sofia, Emelie, Picco och Mickan som fick tag på biljetter, bussen var full. Jag ville bara börja gråta igen...skulle jag och Sanna bli kvar i Norrköping, hur skulle vi klara det?inga pengar och döda mobiler, kört.
Jag vet inte hur, men vi kom i alla fall med bussen. Vi får tacka Hamid, busschauffören, som kämpade för oss.
När vi började närma oss Stockholm blev det kaos. Hur skulle vi ta oss därifrån till Uppsala? mm kaos som sagt.
Jag hade en tågbiljett som m&p hade bokat långt innan och Mickan hade skjuts hem. Det innebar att Sanna, Sofia, Emelie och Picco fick kriga om dom tre platserna i Mickans bil, någon skulle bli tvungen att åka tåg.
När vi klev ut ur bussen började Mickan, Picco och Emelie gå till Mickans bil. Jag förstod ingenting...Sanna var en av dom första att fråga Mickan om hon fick åka med..så jag trodde det var självklart att Sanna skulle åka med?Jag hade ju till och med hört när Sanna frågade Mickan, men vad hände? Sanna fattade inte heller. Jag kan förstå att Picco skulle åka med Mickan..eftersom dom är så bra kompisar "bästisar". men vart kom Emelie ifrån? Utan att säga ett ord smög hon till bilen, vilken myglare tänkte jag. HADE PICCO OCH EMELIE BARA TÄNKT HOPPA IN I BILEN UTAN ATT SÄGA ETT ORD TILL OSS ANDRA? och jag måste påminna igen...jag hade min tågbiljett, jag skulle åka tåg...varför skulle jag bry mig?Jo, det enda jag ville var att alla skulle få komma hem!
Någon var tvungen att betala tåg och åka med mig. Men ingen kunde göra det. Sanna kunde ju definitivt inte eftersom hon inte hade pengar(det var just därför hon hade frågat Mickan och försäkrat sig om en plats i bilen). Så hur skulle vi lösa det? det var det enda jag ville komma fram till. Men Picco, Emelie och Mickan var ju helt omöjliga att konversera med. Humörsvängnigar eller vad??Visst, jag förstår att dom var trötta, det var vi alla. Men det är i såna här situationer ens riktiga sidor kommer fram. Det är då man märker vilka som är riktiga vänner. Picco sa gång på gång att hon tyckte Sanna skulle åka tåg pga motiveringen "men ni är ju bästa vänner" MEN, hon fattade aldrig att det inte var dte som var problemet. Problemet var att Sanna inte hade pengar. Både jag och Sanna försökte förklara det"OM NI ÅKER BIL, HUR SKA DÅ SANNA KOMMA HEM?" men varken Picco eller dom andra lyssnade. Mickan blev otålig och ville åka, det förstår jag eftersom det var hennes skjuts..så hon började gå mot bilen, med Picco efter. Då säger Emelie "Kom nu Sofia så åker vi" ....JAG BARA VAAAAAAAAAAA?? vad höll dom på med? Jag hade ju precis sagt att Sanna inte hade pengar?Skulle Sanna bar bli lämnad? och varför hade Picco, Emelie och Sofia mer rätt än Sanna att åka i bilen? Sanna föreslog till och med att dom kunde lotta om platserna, men det gick inte heller. Picco och Emelie var bara egoistiska, och det sa jag till dom! men Picco vände ryggen till och sa "Jag bryr mig inte"
Nehe okej. Då föreslog jag att vi åtminstone kunde skramla ihop pengar till Sanna, så hon kunde köpa en tågbiljett. Men då sa tjejerna att dom inte hade...men jag visste ju att Mickan hade(jag hade ju gett henne pengar), myglare nummer 2? då säger hon "nej men jag kommer aldrig få tillbaka pengarna" ..Jag började koka!!! Mickan är den sista personen i världen som har rätt till att säga något sånt. Jag har förlorat 2000kr pga henne!(det är en annan historia, ni som följer mitt bloggande vet säkert).
Jag fick tokryck, vilka människor beter sig sådär? "Vi är ju ett lag" som Sanna sa. och då gäller "Mindre jaget, mera laget", det tycker i alla fall jag.
Det slutade i alla fall med att jag och Sofia Norelius åkte tåg. och jämförelse med andra är hon allt annat än självisk. Hon är great!
När jag kom hem, klockan ett, fick jag ett paniksamtal av Sanna. Hon berättade om bilfärden hem och nästan grät. Jag tänker inte ens skriva om det Sanna berättade, för det var för taskigt.
Det blev väldigt detaljerat det här känner jag. brukar annars aldrig ta upp såna här saker i bloggen, men nu var jag tvungen att hugga till. Jag blir ledsen när jag inser hur taskiga människor kan vara, och speciellt när det gäller personer man bryr sig om. och det här kanske inte är en så stor grej för vissa, men jag tycker det! Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, visst?!
Imorse hade jag träning med tjejerna från skolan och då fick jag avreagera mig. Anna, Maya, Jenny, Ida, Madde och Bella, ni är som ni är, bäst!!
Maya och Anna
Lots of people want to ride with you in the limo, but what you want is someone who will take the buss with you when the limo breaks down. - Oprah Winfrey
Fast and Furious
Hej bloggi! dålig uppdatering...jag vet(skyller på att jag har sovit borta två nätter). Men nu är jag hemma igen, dags för plugg och annat tråk. Innan tänkte jag berätta lite om vad som hänt, en uppdatering. Det mest otippade, JAG HAR ÖVNINGSKÖRT! eller det var väl på tiden kanske? Pappa drog min nästan till bilen. så nu är det gjort. och det gick faktiskt bra. Jag kan nästan säga att det var kul också. I alla fall tillräckligt kul för att jag ska vilja köra igen. Torsdag, Fredag och Söndag har jag lovat pappa. och efter att ha sett Fast and Furious har jag blivit riktigt taggad. Jag, Manuela och Sanna såg filmen på bio idag. och Manuela tror att vi kommer vara som Toretto och O'Connor i sommar. Det tror jag med.
